torsdag 8 mars 2012

Förtvivlan och hopp på GAME.SE


Det händer att jag hamnar i speldepressioner. Nej, kära beroendeforskare som hittat hit det handlar inte om att jag blir deppig om jag inte får spela. Det handlar om att jag blir deppig av att jag inte hittar spel som jag tycker känns värda att spela. Med tusentals timmar spelande i kroppen funkar helt enkelt inte vad som helst. Den där härliga känslan av att hitta ett spel som verkligen gör en uppslukad infinner sig allt mer sällan. Visst, Skyrims första 30 timmar var bra men när jag kunde besegra vem som helst med en ”backstab” och huvudplotten blev påträngande dog det. Jag söker konstant nya spel att engagera mig i men ofta infinner sig kräkkänslorna redan när jag ser trailern på Steam. Alla trailers framstår som likadana:
En man innesluten i osannolika mängder metall har ett bistert ansiktsuttryck och ett vapen som väger lite mer än en Nissan Micra i näven. En antagonist introduceras, något med självlysande ögon som väser. En konflikt presenteras, något ont hände för massa år sedan och metallmannens älskare/farmor/kusinbarn/hund/favoritrobot strök med. Metallmannen skall nu med sitt Nissan Micra vapen plöja väg genom horder av underhuggare i ”300” slow motion style

.. ja ni kan det här. Inte ens den nya Assasins Creed 3 trailern fick det att ticka. Jaha, man skall döda folk med Tomahawk istället för med svärd och klättra i träd istället för i byggnader. Gäsp. 

 

Gick in på game.se, hoppades att det skulle finnas ett spel som tilltalade min intelligens, ett Portal 2 liknande spel som på något vis undvikit min radar. Men icke, istället hittade jag:

Plåtgubbar.





On the bright side!! Game hade börjat sälja både Warhammer (mer gubbar i plåt) och brädspel. Tillhörandes den skaran av spelforskare som anser att man inte kan separera ut studiet av digitala spel från analoga spel är det glädjande att se sitt perspektiv återspeglas konkret i spelkulturen.

4 kommentarer:

  1. Du kanske borde testa Crusader Kings II istället ändå då. Där får du nästan garanterat intriger liknande dom i Rome eller Games of Thrones :)

    SvaraRadera
  2. Jag skall nog ta och göra detta, var lite lockad men det verkade så hardcore.

    SvaraRadera
  3. Jag ser fram emot simuleringsspel där verkligheten faktiskt utgör spelet. Man plöjer sig igenom studier och sen byråkrati i sitt liv för att levla år efter år utan synligt resultat annat än högre lön och "bättre livkvalitet" börjar man närma sig målet så kanske allt röjs med att någon annan pvpar eller world events som får en att förlora jobbet eller man får barn och sänkt status och mindre tid så man sjunker i lvl. Men det saknas verklighet på något vis. Tänk om verkligheten kunde bli mer spännande, tänk om systemet kunde bli spelmekaniken. First person byreaucracy game.

    SvaraRadera
  4. Sampo, kanske ett inverterat Game of Life (http://sv.wikipedia.org/wiki/Game_of_Life) där komplexitet uteblir :D

    SvaraRadera