fredag 11 oktober 2013

Kortsluten kunskapsbildning i Kalmar.

I går var jag inbjuden att tala för studentföreningen för lärarstudenter i Kalmar. Studenterna hade själva tagit initiativ till en kvällsföreläsning, helt utanför deras ordinarie utbildning. Det är inte ofta man som forskare kan ta sig tid att göra denna typen gästföreläsningar och det är synd. Riktigt synd.

En del av forskarens uppgifter handlar om att nyttogöra sin forskning genom den så kallade tredje uppgiften. Ett uppdrag som tyvärr oftast ses som entydigt med att få media att uppmärksamma forskningsresultat. Tanken är förstås att medierna skall vara en kanal för att föra ut forskningen till medborgarna.

I går, i Kalmar ställde några av studenterna bland de bästa frågor jag fått, de frågade om kön i spelkulturen, de frågade varför moralpaniken aldrig tycks dö ut och de frågade om vilka förändringar spelkulturen kunde tänkas genomgå i framtiden när nu spel inte längre är en subkultur. Under en dryg timme kortslöt lärarstudenterna och jag den tredje uppgiften, tankar utbyttes direkt, utan inblandning av media. Det fungerade alldeles utmärkt och det är svårt att se vad ett mellanled skulle bidra med? Vilken kompetens har en reporter som skulle kunna förbättra mötet?

Tidigare i höst var jag inbjuden till ett seminarium om mötet mellan forskare och journalister.  Under en halvdag talade företrädare från såväl media som olika lärosäten om hur viktigt det var att forskare skall synas i media, att vi lär oss anpassa vårt sätt att tala till mediernas format och hur viktigt det är att ta tredje uppgiften på allvar. Hur media skulle kunna bidra till att förbättra mötet med forskare problematiserades inte överhuvudtaget. Det var upp till oss att se till att vi var behövda av media, att vi kunde spetsa till det och göra det lite fängslande.

I går, i Kalmar ställde jag mig frågan vad media skulle behöva göra för att vara behövda där, i mötet mellan en forskare och några intresserade studenter. Nu har jag sovit på saken. Jag har fortfarande inget svar.

2 kommentarer:

  1. Jonas, jag kan bara se en möjlighet och det är för att media har upparbetade kanaler till vissa medborgare. Vi själva skulle kunna använda eller skapa likartade kanaler men de är kanske inte lika upparbetare (DN, SvD, SVT, SR, etc.)

    SvaraRadera